Vikten av förnybara bränslen

I en värld där klimatförändringarnas påverkan är förödande har övergången till förnybara bränslen inte bara blivit ett val, utan en nödvändighet. Vi måste därför accelerera omställningen till förnybara bränslen och förmedla den avgörande roll de spelar för att forma en hållbar transportsektor i framtiden.

På Biofuel Express är hållbarhet inte bara ett buzzword – det har varit den drivande kraften bakom allt vi gjort i över 15 år. Vi arbetar aktivt för att ställa om tung transport till att gå över på fossilfria bränslen och genom dessa kraftigt reducera våra kunders CO2-utsläpp. Som stolta återförsäljare av Neste My i Sverige och Danmark erbjuder vi marknadens bästa kvalitet på HVO100 Förnybar Diesel.

Även om vi brinner för fördelarna med förnybara bränslen förstår vi att det kanske krävs ytterligare övertygelse för att ni ska göra detsamma. Därför rekommenderar vi dig att titta på vår informativa video, producerad av Neste, om vikten och fördelarna med förnybara bränslen. I denna kommer du lära dig mer om hur förnybara bränslen kan förändra transportsektorns klimatpåverkan.

Transportsektorn idag

Det är ingen hemlighet att transportsektorn står för en mycket betydande del av den globala energiförbrukningen som också ger upphov till stora utsläpp (ungefär 25 % av de totala utsläppen globalt och 33 % i Sverige är transportrelaterade). Fossila bränslen i form av oljeprodukter, naturgas och kol driver en stor del av transportsektorn och dessa är icke-förnybara resurser. När dessa bränslen förbränns släpper de ut stora mängder koldioxid (CO2) i atmosfären och förvärrar klimatförändringarna. Genom att övergå till förnybara bränslen, som är härledda från ständigt förnybara källor, minskar vi utsläppen av den koldioxid som tidigare var fångad djupt under jorden i form av petroleum eller naturgas.

Ha koll på kol (och dess naturliga kretslopp)

Till skillnad från fossila bränslen är de förnybara dito vi tillhandahåller i huvudsak producerade från två olika typer av råvaror – livsmedel och fodergrödor samt avfall och restprodukter, såsom de kategoriseras i “Förnyelsebartdirektivet III” (eng. RED III), artikel 26 respektive bilaga IX. Den första typen av dessa, grödor, har en livscykel där fotosyntesen (förmodligen den viktigaste kemiska processen på jorden, där växter omvandlar CO2 och solljus till socker och syre) spelar en betydande roll (se särskilt de sista tre formelkomponenterna nedan). Växter som använder fotosyntes har därför en naturlig mekanism för kolupptag och lagring av denna (man brukar tala om (kolsänkor) som i princip är aktiv under hela växtens liv, vilket slutligen resulterar i ett netto CO2-upptag.

När vi sedan förbränner biobränslen tillverkade av grödor, till exempel raps, släpper vi ut ungefär samma mängd koldioxid i atmosfären som vi skulle gjort om vi förbränt vilken dieselbränslekvivalent produkt som helst. Den stora skillnaden är att när vi beräknar utsläppen tittar vi inte bara på förbränningsprocessen, utan på de förbrända produkternas livscykel. Detta innebär att vi lägger till alla nettotillskott av CO2 till atmosfären samt subtraherar alla nettoupptag, vilket resulterar i ett mycket lägre nettoutsläppsvärde. Det är det fina med biobränslen.

Okej, men vad gäller då kring den andra råvarukategorin, avfall och restprodukter? Varför är deras utsläppsvärden ännu lägre? För att förstå det behöver vi ha en snabb titt på hur utsläppen beräknas för biobränslen som används i transportsektorn. Lyckligtvis är detta “tydligt” beskrivet i bilaga VI till Förnyelsebartdirektivet III, punkt B, passande kallad “metod” och lyder som följer:

E = e_ec + e_l + e_p + e_td + e_u – e_sca – e_ccs – e_ccr

Där:

• E = totala utsläpp från produktionen av bränslet;
• e_ec = utsläpp från utvinning eller odling av råvaror,
• e_l = årliga utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning,
• e_p = utsläpp från bearbetning,
• e_td = utsläpp från transport och distribution,
• e_u = utsläpp från bränsle som används,
• e_sca = utsläppsminskningar genom ackumulering av kol i marken till följd av bättre jordbruksmetoder,
• e_ccs = utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, och
• e_ccr = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid.

Nu finns det naturligtvis mycket att ta in när man tittar på denna formel men för att förstå skillnaden mellan de två råvarorna är det faktum att formelkomponenterna e_ec och e_l i själva verket är lika med noll när man beräknar utsläpp för avfall och restprodukter. Detta innebär i sin tur att när till exempel använd matolja används i produktionen av biobränslen lägger vi bara till utsläppen från produktion, transport och bränsleanvändning. Summan av blott dessa delar blir alltså mycket lägre än vad den skulle bli vid inkluderingen av jordbruksutsläpp till exempel. Det här låter väl rimligt, eller hur? Logiskt sett finns det ingen odling eller förädling av… avfall. Men… vänta nu, använd matolja är ju en oljeprodukt, eller hur? Producerad från grödor, låt säga oliver? Varför beaktas inte deras jordbruksrelaterade utsläpp i formeln ovan? Utmärkt fråga. Det är ett ämne som kommer utforskas närmare i kommande artiklar när vi fördjupar oss i det intressanta ämnet livscykler, vilket är en ypperlig anledning för dig att prenumerera på våra utskick och hålla dig uppdaterad om vårt kommande material.

Använd befintlig infrastruktur 

En av de mest betydande fördelarna med förnybara bränslen är deras kompatibilitet med befintlig infrastruktur. De kan smidigt integreras i dagens fordon, flygplan, fartyg och distributionsystem och dra nytta av den infrastruktur som redan finns på plats. Denna egenskap underlättar en smidig övergång bort från fossila bränslen och mot hållbara alternativ utan att kräva omfattande ombyggnader eller investeringar i ny infrastruktur.

Omedelbar tillgänglighet och skalbarhet 

Förnybara bränslen erbjuder en praktisk lösning på det brådskande behovet av utsläppsminskning. Till skillnad från vissa framväxande tekniker är förnybara bränsletekniker beprövade och kommersiellt tillgängliga idag. Med snabb skalbarhetspotential erbjuder de en konkret väg mot utsläppsminimering inom transportsektorn och möjliggör att ambitiösa klimatmål går i uppfyllelse.

 Så vad väntar ni på?

Oavsett om det är förnybar elektricitet, förnybar vätgas eller förnybara bränslen är det synnerligen angeläget att övergå från fossila bränslen till hållbara alternativ snarast. Förnybara bränslen erbjuder ett enkelt sätt att minska utsläppen, förbättra luftkvaliteten och främja energioberoende. Genom att omfamna förnyelsebara lösningar kan vi driva innovation, minska utsläppen och säkerställa en renare, grönare planet för kommande generationer. Vägen mot fossilfrihet ligger klar, så vad väntar ni på?